lördag 19 februari 2011

Några rutor till bara...

Nu har jag bara några rutor kvar att virka sen får jag börja virka ihop min filt. Såg för några veckor sedan ett mönster på en enkel ruta att virka och tänkte att jag kunde virka en väska eller ett kuddfodral. Men det var så roligt att virka rutorna så jag bara fortsatte. Nu har jag snart 30 stycken och det är perfekt till en filt. Eller kanske det kallas pläd. Vad är skillnaden förresten?


Fialisa

lördag 12 februari 2011

Hårt och mjukt på samma gång


De senaste dagarnas kyla har gjort att man gärna tagit på sig tjocka och varma tröjor. Jag har även passar på att använda mitt varma, stickade halsband som ser ut som en kedja. På långt håll ser det kanske aningen "rått" ut att ha en kedja med grova länkar runt halsen, men när man kommer närmare ser man att det är stickade, mjuka och "snälla" länkar det är frågan om.


Länkarna är lätta att sticka, men det krävs lite tålamod när de ska sys ihop till en kedja. Men såhär gör man i alla fall:

1. Sticka 35 snoddar om vardera 4 maskor i 20 varv
* En snodd stickas såhär: Sticka med strumpstickor. Alla maskor stickas räta från rätsidan utan att vända arbetet mellan varven. Bara flytta maskorna från slutet av strumpstickan till början igen. Garnet ska gå på baksidan från sista maskan till den första. Dra lite extra efter första maskan. Alla varv stickas från samma sida utan kantmaska. Det är viktigt att inte göra nån kantmaska för att få effekten av en rundstickad snodd. Bara räta maskor från samma sida gör att det blir slätstickat. Snoddar kan stickas med 2, 3, 4 eller 5 maskor. Har man fler än fem maskor är det svårt att dra ihop mellanrummet bakom till en jämn snodd.

2. Fäst en av de båda garnändarna i varje snodd. Första snodden sys i hop med maskstygn beskrivning av maskstygn finns här)till en ring. Andra och efterföljande snoddar träs i föregående snoddring och sys därefter ihop med maskstygn till en ring. Den sista snodden träs igenom både den föregående snoddringen och den första snoddringen så att länken sluts innan man syr ihop den sista snodden med maskstygn till en ring.

Mönstret är hämtat ur boken Sticka småvarmt Johanna Wallin 


Trevlig lördag kväll!


Fialisa

lördag 5 februari 2011

Till påseende

Den här påsen kan vara väldigt behändig
om man glömt inköpslistan hemma.
De senaste dagarna har jag haft en sån sylust så här kommer nu ett par alster till påseende. Denna gång blev det - ja, just det - påsar.    :-)


Först sydde jag en påse som jag kan ha med mig när jag går och handlar. Piffade till den grå påsen med att stryka fast en inköpslista på vitt tyg och sedan sy fast det som en applikation på påsen. Enkelt och snyggt, vill jag påstå.



När sedan maken kom hem från jobbet och såg påsen undrade han om jag kunde tänka mig att sy en påse åt honom som han kan ha som skolväska - han är ju lärare och har en del att kånka på ibland. Jag åtog mig uppdraget och började klura på hur en "lärarpåse" skulle se ut. Och så här blev den:




 
Den här sidan vänder man utåt när
man söker sig till jobbet.
Den här sidan vänder man
utåt när man slutar för dagen.




















Bilderna har jag hittat på nätet och bara redigerat
lite och lagt till text på. 















Påsen har alltså bilder på båda sidorna. Den ena vänder man framåt när man går till jobbet och den andra när man går hem. En praktisk och rolig påse för klassläraren. 


I väntan på måndag (då jag lär få se väskan i användning),


Fialisa

onsdag 2 februari 2011

Igen och igen och igen och igen...

Nu har jag en ny och fräsch tygkasse
att använda om och om igen!
Igår drabbades jag av "sylust". Tog fram symaskinen och ögnade igenom mina tyger och fantiserade om vad jag kunde sy. Beslöt mig sedan för att sy en tygkasse. Sådana kan man ju inte ha för många av. Jag är nämligen inte speciellt förtjust i plastpåsar. De är oftast fula och går lätt sönder. En tygkasse kan man designa som man vill och går den sönder är den lätt att reparera.


Texten på kassen gjorde jag i Word. Sen spegelvände jag den i Photoshop och printade ut den på ett specialpapper som används för att stryka fast bilder och texter på tyg. Busenkelt!


Fialisa

tisdag 1 februari 2011

Bara mässingen...

Ibland går det inte som man tänkt sig...


För två somrar sedan köpte jag ett par gamla, vackra gardinstångshållare i mässing på Juthbackamarknaden här i Nykarleby. Någon stång hörde inte till, men i en gammal låda lyckades jag hitta två mässingsknoppar som ska sitta i ändorna på gardinstången. Jag köpte alltså hållare och knoppar och tänkte att stång hittar man säkert någon annanstans. 
Det är något charmigt med gamla lakan och detaljer i mässing.
 När vi renoverade sovrummet ville jag ha gamla spetslakan som gardiner och till det skulle ju mässingshållare vara perfekt. Min mamma hade en stång som var aningen för smal men den fick duga. Upp alltså med hållare, stång och gardiner. Knopparna fick vänta för de var alldeles för stora och krävde en grövre stång. Jag tänkte att så fort jag hittar en grövre stång som passar i hållarna så slår jag till.


Häromveckan besökte jag ett loppis och hittade en grövre stång! Perfekt, tänkte jag och köpte stången. När jag kom hem tog jag ner gardinerna och sydde en bredare kanal i dem och trädde dem på den nya stången. Sen var det bara att skjuta in den i hållarna... trodde jag! Till min stora förvåning rymdes stången inte in! Jag hade helt kallt trott att den skulle rymmas och prövade därför inte om det gick innan jag sydde om kanalen. Därmed var det bara att ta fram den gamla stången igen... 


Men nu ville jag i alla fall att de gamla knopparna skulle sitta på stången. Med mycket tidningspapper inuti så fick jag dem att sitta fast och se någorlunda bra ut!
Jag lyckades ganska bra med att trolla bort det faktum
att knoppen egentligen ska sitta på en betydligt
grövre stång.
Makens gamla trumpetmunstycken
fungerar ypperligt som
omtagshållare!
Den gamla klockan är ju
bara ett måste i sovrummet.





Efter en aning strul är så drömmen om kombinationen av gamla lakan och detaljer i mässing förverkligad. 






Fialisa