

Kalendern har varit något av ett evighetsprojekt för mig. Jag hittade mönstret i en av mammas Allers-tidningar när jag gick sista året i högstadiet. Började ivrigt på med de första rutorna, men sen tog inspirationen slut. De kommande höstarna sydde jag väl ett par rutor varje höst men jag hade aldrig riktigt ork eller lust att göra den klar. Men ifjol på hösten överraskade jag mig själv och sydde klart kalendern. Och visst är det en fröjd att ta fram den och hänga upp den när man vet hur "kämpigt" det varit med den.
Fialisa